Skridskoatlasen
Första sidan	Mata in nytt område	Sök

Allmänt

Skridskoatlasen är till för att ge långfärdsskridskoåkare av alla de slag inforation om våra skridskovatten; var lämpliga start och målplatser finns, hur man tar sig dit, vanliga luriga områden, lämpliga landpromenader och rastställen, m.m. Vi vill inspirera och locka till nya upptäckter. Nu när långfärdsskridskosporten växer kraftigt ligger det också i vårt intresse att minska störningar på boende och känslig natur, så att vi får fortsatt fri tillgång till våra isar. 

Skridskoatlasen avser inte att rapportera om aktuellt is läge. Den informationen får sökas på annat håll.

Beskrivning av sjöar och turer
Skridskoatlasen fokuserar på isområdesbeskrivningar, d.v.s. av sjöar och skärgårdsområden och inte turupplägg. Det finns dock utrymme för att ge turförslag i samband med sjöbeskrivningarna. Det finns planer på att senare komplettera isområdesbeskrivningarna med ett separat register över populära turer. 

Indelning i områden
Indelningen av isområdesbeskrivningarna bör vara anpassad för vanliga långfärdsskridskoåkare och därför ofta beskriva ett område lämpligt för färder på några mil. I många är det praktiskt att låta ett isområde vara lika med en sjö. I vissa fall kan flera mindre sjöar slås samman under ett isområde, speciellt då en viss sjö oftast åks i kombination med andra. (Exempel på detta kan vara Glottensjöarna och Svängbågen; Marvikarna; Nackasjöarna). De riktigt stora sjöar (Vänern, Vättern och Mälaren, eventuellt någon ytterligare) kan å andra sidan vara lämpliga att dela in i flera områdesbeskrivningar. För saltisar kan indelningen vara mer knepig. Lämpliga avgränsningar kan vara rännor, hamnar, vanliga isgränser eller svårpasserade områden. Avgörande kan också vara isläggning och närhet till större städer. T.ex. kan Baggensfjärden nära Stockholm vara ett lämplig indelning, trots att det är betydligt mindre än det mer svårtillgängliga området utanför Runmarö och Ornö i Stockholms södra skärgård som också kan vara en lämplig indelning.

Översiktsbeskrivningar
I bland kan det vara lämpligt att komplettera isområdesbeskrivningarna med en översiktsbeskrivning, bl.a. när det är vanligt att en del längre turer görs över flera isområden. Dessa behöver då inte vara lika detaljerat beskrivna. Exempel på översiktsbeskrivningar kan vara sjöarna Båven, Långhalsen och Yngaren eller hela Mälaren.

Språkbruk och skrivråd
Försöka att skriva kortfattat och informativt, men inte mer än att testen fortfarande är lättläst. Undvik förkortningar. Titta gärna på hur andra har skrivit och försöka hålla en likande stil.

Listor
I vissa fält kan det förekomma flera beskrivningar. T.ex. i startplatser, vanligen svaga områden, rännor, turförslag, sevärdheter, m.fl. Lämna då en blank rad mellan varje beskrivning.

Tomma fält
Lämna tomt i de fält där du saknar information eller under rubriker som ej är relevanta. Skriv ej "inga", "saknas" eller liknade. Är texten tom, tas rubriken bort vid visning.

Anvisning för de olika rubrikerna

Namn: Namn på isområdet. Normalt lika med namnet på sjön. Använd vedertagna namn i skridskosammanhang. Namnet bör vara unikt inom huvudområdet (landskapet). Vid vanliga namn och dubbletter lägg till ortsnamn Exempel: Björnlunda Storsjö, Långsjön vid Mölnbo.

Huvudområde: Normalt det landskap som området tillhör. Om området tillhör flera väljes det som största delen ligger inom. Vänern, Vättern och  Mälaren är egna huvudområden. Kuststräckor har separat indelning, liksom isar i utlandet. Syftet med indelning i huvudområdenär att underlätta sökning.

Sötis/saltis: Som saltis räknas alla områden där isen har saltisegenskaper.

Översiktsområde: Markerar att beskrivningen är en översikt till flera områdesbeskrivningar. Alla områden behöver inte ingå i en översikt. Exempel på översiktsområden kan vara: Båven, Långhalsen och Yngaren; Hela Mälaren.

Referens till översiktsområde: Om området ingår i ett översiktsområde anges detta här. 

Inledning: Kort inledande beskrivning av isområdet. Högst några rader långt. 

Isläggning: Beskrivning av hur och när isläggning brukar ske. Ange ungefärlig tidpunkt om möjligt. Lämpligt är även att relatera till andra isar i närheten. T.ex.: Lägger sig tillsammans med den högt belägna Långsjön först av isarna i trakten. Östra delen av sjön är djup och lägger sig senare än resten av sjön. 

Kartor: Lista på lämpliga kartor. Försök alltid ta med Gröna och Blå kartan samt sjökort i skärgården. Ta med även andra kartor som kan vara av intresse för skridskoåkare (lokala kartor, särtryck, fritidskartor). Kartor som enbart täcker marginell del av området sätts inom parentes. Börja med största skalan. För telefonkartor, ange del och årgång. 
Exempel: 
Gröna kartan Strängnäs 10H NW, Västerås 11G SO, Enköping 11H SW (Eskilstuna 10G NO). Blå kartan 115 Västerås (105 Eskilstuna). Sjökort: 112.

Startplatser: Lämpliga start och målplatser. Ange om du kan:

• Namn på platsen.
• Typ av plats (t.ex. bad, småbåtshamn, brygga).
• Beskrivning av platsen.
• Speciella hänsyn. T.ex. hänsyn till boende eller känslig natur.
• Allmänna kommunikationer. Typ av förbindelse (buss, tåg, båt, etc.), ungefärlig turtäthet, referens eller länk till trafikbolag, avstånd till isen (i kilometer eller minuter), beskrivning av gångväg.
• Färd med bil. Vägbeskrivning, typ av parkering, plats för antal bilar och bussar, avstånd från parkering till isen. Speciella hänsyn som bör tas vid parkering.

Om du anger flera startplatser så lämna en tom rad mellan dem.

Vanligen svaga områden: Beskrivning av vanligtvis svara eller öppna områden. 

Om du anger flera områden så lämna en tom rad mellan dem.

Avlysta områden: Förbjudna eller avlysta områden. T.ex: fågelskyddsområden, militära områden, skjutfält.

Isrännor: Isrännor av betydelse för skridskoåkningen. Ange hur frekvent rännan bryts samt möjligheterna att korsa rännan per skridsko. Om alternativa vägar finns bör dessa anges (t.ex. att passera ränna via bro eller med färja).

Färjor: Färjor i området eller som kan nyttjas för färd dit. Ange turtäthet och trafikutövare.

Turförslag: Förslag på lämpliga turer eller speciella anvisningar för turplanering. Ange gärna ungefärlig turlängd. 

Landpassager och anslutningar till andra isar: Anvisningar för lämpliga landpassager och passager till andra isområden. Speciellt bör nämnas om särskild hänsyn bör tas till boende eller natur. 

Rastplatser: Finns rekommenderade rastplatser kan dessa beskrivas här.

Sevärdheter: Sevärdheter värda att notera vid skridskofärd.

Kommentarer: Övriga kommentarer om isområdet.

Länkar: Användbara länkar för detta område. T.ex. trafikbolag, turistbyrå, lokala väderobservationer.  

Information för turutlysare: Information för turupplysare. Informationen här är bara tillgänglig för turutlysare i svenska skridskoföreningar. 

Kommentar till redaktörer: Information här är för skridskoatlasens redaktion.

Begränsning i norr/söder/öst/väst: Områdets gränser i norr, söder, öst och väst. Anges i koordinatsystem (kartdatum) RT 90. Ange 4 till 7 siffror, gärna 5 eller fler (hundra meters noggrannhet). Avrunda utåt (norr och öster uppåt, söder och väst neråt), så att hela området ryms inom gränserna. Dessa uppgifter är tänkt att användas för sökning och markering på kartor.

Uppgiftslämnare: Namn på uppgiftslämnaren.

Senast ändrad av: Namn på den som gjort senaste ändring.

Lösenord: Om du fyller i ett lösenord här kan bara beskrivningen uppdateras när detta lösenord anges.

Färdigredigerad: Beskrivningen klar för publicering. kan endast låsas upp för ändring av redaktionen. Beskrivning som ej är flaggad som klar anses vara preliminär. 

Avförd: Används om isområdet ej längre skall finnas med. Beskrivningen finns dock kvar men visas inte. 

Kartor

Du kan ladda upp kartor. Lämpligt format är .GIF men även .JPG kan användas. .GIF ger dock oftast bättre resultat för kartbilder.